3. Genetikens regler
Alleler, dominant och recessivt, homozygot/heterozygot och korsningsscheman.
- Allel
- Dominant
- Recessivt
- Homozygot
- Heterozygot
- Korsningsschema
Sida 1 av 5
Alleler – varianter av samma gen
- Du har två anlag för varje egenskap: ett från mamma och ett från pappa.
- Olika varianter av samma gen kallas alleler. Genen kan t.ex. handla om ögonfärg, medan allelerna är brun eller blå.
Alleler = glassmaker. Samma glass (gen), olika smak (allel).
Sida 2 av 5
Dominant och recessivt
- Ett dominant anlag slår igenom så fort det finns med och skrivs med STOR bokstav, t.ex. B.
- Ett recessivt anlag göms av det dominanta och skrivs med liten bokstav, t.ex. b. Det syns bara om man har två av dem: bb.
- Därför kan två brunögda föräldrar få ett blåögt barn – båda bar på ett dolt b.
Dominant SKRIKER med STOR bokstav (B). Recessivt är blygt och litet (b) och vågar bara visa sig som bb.
Sida 3 av 5
Homozygot och heterozygot
- Har du två likadana alleler (BB eller bb) är du homozygot – ibland kallat renrasig.
- Har du två olika alleler (Bb) är du heterozygot. Då visas den dominanta egenskapen, men det recessiva anlaget finns kvar och kan skickas vidare.
HOMO = samma smak två gånger i bägaren. HETERO = två olika glassmaker i samma bägare.
Sida 4 av 5
Korsningsschema (Punnett-ruta)
- Skriv den ena förälderns könsceller längs toppen och den andras längs sidan – en bokstav i varje.
- Fyll i de fyra rutorna genom att kombinera bokstaven från kanten uppåt med bokstaven från kanten åt sidan.
- Räkna sedan hur många av de fyra rutorna som ger den egenskap du letar efter.
Kanterna = föräldrarnas könsceller. Insidan = barnens möjliga anlag.
Sida 5 av 5
De vanligaste korsningarna
- Bb × Bb ger 25 % BB, 50 % Bb och 25 % bb – alltså 25 % chans för den recessiva egenskapen.
- Bb × bb ger Bb, Bb, bb, bb – 50 % chans för bb.
- BB × bb ger alltid Bb – 0 % chans för bb, men alla barn bär det dolda anlaget.
- bb × bb ger 100 % bb.
Rita alltid rutorna 2×2 och räkna hur många som blir bb.