4. Mutationer

Stavfel i DNA:t: typer, orsaker, när de ärvs och varför de inte alltid är farliga.

Sida 1 av 4

Vad är en mutation?

En mutation är en förändring i DNA:t. Den uppstår oftast när DNA:t kopieras och något blir fel i avskriften.
Eftersom basordningen är receptets text kan ett fel ändra vilket protein som byggs.

Mutation = STAVFEL i receptet.

Sida 2 av 4

Punktmutation: en enda bas byts ut mot en annan.
Deletion: en bas (eller flera) har raderats.
Insertion: en extra bas har klistrats in.
Kromosommutation: en hel kromosom är extra eller trasig, som vid Downs syndrom där kromosom 21 finns i tre exemplar.

Punkt = en bokstav fel. Deletion = delete-tangenten. Insertion = insert. Kromosommutation = hela sidan i boken är trasig.

Sida 3 av 4

UV-strålning från solen och solarier, röntgenstrålning och ämnen i tobaksrök kan skada DNA:t.
Mutationer kan också uppstå helt spontant vid celldelning, utan någon yttre orsak.

UV, röntgen och tobaksrök = suddgummin som klottrar i DNA-texten.

Sida 4 av 4

En mutation i en vanlig kroppscell, t.ex. i huden, ärvs inte vidare till barnen.
Bara mutationer i könsceller (ägg eller spermie) kan följa med till nästa generation.
Alla mutationer är inte farliga. En del är helt harmlösa, några är skadliga och enstaka ger en fördel – det är motorn i evolutionen.

Könscellen är kopian som skickas vidare – stavfel där följer med till nästa generation.